Upphovsrätt är en form av skydd som automatiskt tillkommer skapare av originalverk inom litteratur, musik, konst, film, och programvara. Det ger upphovsmannen exklusiva rättigheter att använda, framföra, och kopiera verket, samt rättigheter att ge licens till andra för användning av verket. Upphovsrätten uppstår automatiskt vid skapandet av verket och kräver inte registrering. 

Patent skyddar uppfinningar och ger uppfinnaren en exklusiv rättighet att exploatera uppfinningen kommersiellt under en begränsad period, vanligtvis 20 år. För att få patent måste uppfinningen vara ny, innebära en uppfinningshöjd och vara industriellt tillämplig. Ansökan om patent granskas av patentverket i det land där skyddet söks. 

Varumärkesskydd skyddar kännetecken som används för att identifiera varor eller tjänster från en viss producent eller leverantör. Det kan inkludera namn, logotyper, slagord och andra distinkta egenskaper. Varumärkesskydd erhålls genom registrering hos en relevant myndighet och ger innehavaren exklusiva rättigheter att använda kännetecknet inom den ekonomiska verksamhet för vilken det är registrerat. 

Designskydd (eller mönsterskydd) skyddar utseendet på en produkt eller delar av en produkt. Det kan gälla formen, ytstrukturer, mönster eller färgsättningar. För att erhålla skydd måste designen vara ny och ha individuell karaktär. Skyddet erhålls genom registrering och ger innehavaren exklusiva rättigheter att använda designen. 

För att ansöka om patent behöver man förbereda en patentansökan som inkluderar en detaljerad beskrivning av uppfinningen och hur den fungerar, samt eventuella ritningar. I Sverige lämnas ansökan in till Patent- och registreringsverket (PRV). Processen innefattar en noggrann granskning där det kontrolleras att uppfinningen uppfyller alla krav för patent. 

I Sverige: Du kan ansöka om patent i Sverige genom att lämna in en ansökan till PRV. Om ansökan senare godkänns blir patentet giltigt i Sverige enbart. 

Internationellt: Du kan också ansöka om patent internationellt. Det finns två huvudsakliga sätt att göra detta: via PCT (Patent Cooperation Treaty) som underlättar processen för att söka patent i flera länder samtidigt, eller genom att direkt ansöka om patent i varje enskilt land eller region av länder där skydd önskas. 

Genom PCT kan en internationell ansökan lämnas som ett första steg mot att söka patent i de anslutna länderna. Därefter måste ansökan gå in i en nationell fas i varje land där patentet önskas. Detta gör det möjligt att försena kostnader och beslut om i vilka länder patentet faktiskt ska sökas. 

Prioritet är ett begrepp och en princip för att kunna lämna in en ansökan (patent, mönster eller varumärke) i ett land eller en region för att se om den uppfyller lagens krav och att därefter inom den sk. prioritetstiden kunna söka skydd för samma ansökan i andra länder eller regioner – utan att den första ansökan förhindrar skydd för den senare. Engelskans begrepp “priority” har på svenska översatts till “prioritet” medan ordet “företräde” sannolikt hade givit ett mer rättvisande intryck av den formella innebörden. Den senare ansökan hade normalt sett och utan prioritet förhindrats att kunna godkännas på grund av existensen av den första. I och med att prioritet begärs anses den senare ansökan inlämnad samtidigt som den första och behandlas därför utan påverkan av den första. Resultatet blir att sökanden alltså får tid att prova föremålet för ansökan på marknaden innan större investeringar krävs i den eller de senare ansökningarna för samma föremål. 

European Patent Convention (EPC), på svenska Europeiska patentkonventionen, är ett multilateralt fördrag som inrättade det Europeiska patentverket (European Patent Office, EPO) och fastställde en förfarande för att söka europeiska patent. Konventionen undertecknades första gången den 5 oktober 1973 och trädde i kraft den 7 oktober 1977. EPC tillhandahåller ett enhetligt patentsystem för de länder som är anslutna till konventionen, vilket möjliggör att uppfinnare kan skydda sin uppfinning i flera europeiska länder genom att lämna in en enda patentansökan. Detta eliminerar behovet av att söka patent separat i varje land. 

Systemet enligt EPC är inte att förväxla med ett EU-patent, eftersom EPC-systemet omfattar fler länder än bara medlemsstaterna i Europeiska unionen. Medlemsstaterna i EPC inkluderar ett brett spektrum av europeiska länder, och även vissa länder utanför Europa kan ansluta sig till konventionen. 

När en ansökan godkänns av EPO, utfärdas ett europeiskt patent som måste ”valideras” i varje land där uppfinnaren önskar få skydd. Valideringsprocessen innebär ofta att patentet översätts till det officiella språket i det berörda landet och att uppfylla vissa nationella formaliteter. Detta system förenklar processen att erhålla patent i flera länder och är ett viktigt verktyg för företag och uppfinnare som vill skydda sina innovationer på den europeiska marknaden.

European Patent Office (EPO), på svenska Europeiska patentverket, är en intergovernmental organisation som ansvarar för utfärdandet av europeiska patent enligt den Europeiska patentkonventionen (EPC). EPO grundades 1977 och har sitt huvudkontor i München, Tyskland, med ytterligare kontor i Berlin, Bryssel, Wien och Haag. Organisationen syftar till att stärka samarbetet inom patentskydd i Europa genom att erbjuda ett enhetligt ansökningsförfarande för sina medlemsländer. 

EPO:s huvudsakliga uppgifter inkluderar: 

Examination av patentansökningar: EPO granskar ansökningar för att säkerställa att de uppfyller de tekniska och juridiska kraven för patentbarhet enligt EPC. Detta innebär en noggrann undersökning av nyhet, uppfinningshöjd och industriell tillämpbarhet. 

Utfärdande av europeiska patent: När en ansökan godkänns, utfärdar EPO ett europeiskt patent, som sedan måste valideras av ansökaren i de medlemsländer där skydd önskas. 

Tillhandahålla information och resurser: EPO erbjuder omfattande databaser och sökverktyg för allmänheten och professionella användare för att söka i patentdokument och annan teknisk information. 

Främjande av internationellt samarbete: EPO samarbetar med nationella patentkontor, andra regionala patentorganisationer och internationella partners för att främja harmonisering och samarbete inom patentsystemet globalt. 

Utbildning och stöd: EPO tillhandahåller utbildningsprogram, seminarier och tekniskt stöd för att höja kunskapsnivån om patent och intellektuell egendom bland företag, uppfinnare och allmänheten. 

Genom sitt arbete spelar EPO en central roll i skyddet av intellektuell egendom i Europa och bidrar till innovation och ekonomisk utveckling. Organisationen finansieras genom avgifter för patentansökningar och årliga patentavgifter, vilket gör den ekonomiskt oberoende av bidrag från medlemsländerna. 

UPC står för ”Unified Patent Court” (Enhetliga patentdomstolen). Unified Patent Court är en föreslagen del av ett nytt europeiskt patentsystem som syftar till att erbjuda ett centraliserat förfarande för patenttvister inom EU. Detta innebär att istället för att hantera patenttvister i separata domstolar i varje EU-land, skulle UPC tillåta tvister som rör europeiska patent och det nya enhetliga patentet (som täcker flera EU-länder) att avgöras i en enda domstol. Målet med UPC är att förenkla processen och minska kostnaderna för att lösa patenttvister, samt att skapa en mer enhetlig rättstillämpning över EU:s medlemsstater.

En patentbyrå erbjuder en rad tjänster för att stödja uppfinnare och företag genom processen att säkra skydd för deras uppfinningar och immaterialrättslig egendom. Här är några av de huvudsakliga sätten en patentbyrå kan hjälpa till: 

1. Rådgivning och Strategi

Strategisk rådgivning: Ger råd om bästa strategi för patentansökningar, inklusive hur man navigerar i internationella patentlagar vid ansökningar i andra länder. 

IP-strategi: Hjälper till att utveckla en övergripande immaterialrättslig strategi som stödjer affärsstrategin.  

2. Representation inför Patentverk och i Rättstvister

Representation: Representerar klienter inför patentverk och under hela patentprocessen, från ansökan till beviljande. 

Tvister: Kan bistå vid eventuella patenttvister, oppositionsförfaranden, överklaganden och förhandlingar om licensiering. 

3. Hantering av Patentportföljer

Övervakning och förnyelse: Hjälper till att övervaka patentportföljer, inklusive att hålla reda på förnyelseavgifter och deadlines. 

Portföljanalys: Utvärderar och ger råd om styrkan och omfattningen av en patentportfölj, inklusive rekommendationer för förbättringar eller omstruktureringar. 

4. Licensiering och Kommersialisering

Förhandlingar: Assisterar i förhandlingar om licensavtal, överlåtelser och andra kommersiella avtal som rör patent. 

Kommersialisering: Ger råd om strategier för att kommersialisera patent, inklusive identifiering av potentiella licensieringspartner eller köpare. 

Genom att anlita en patentbyrå kan uppfinnare och företag säkerställa att de får professionellt stöd genom hela processen, från idé till skyddad uppfinning, och maximera det värde som deras immateriella egendom kan ge.  

5. Patentundersökningar, nyhetsundersökningar, tillgänglighetsundersökningar etc.

Förhandsgranskning: Hjälper till att identifiera om en uppfinning är ny och patentbar genom att utföra förhandsundersökningar i befintliga patentdatabaser. 

Patentbarhetsanalys: Ger en bedömning av uppfinningens nyhet, uppfinningshöjd och industriella tillämpbarhet, vilket är kriterier för patentbarhet. 

6. 6. Utarbetande av Patentansökningar, mönsteransökningar och varumärkesansökningar

Skriva patentansökningar: Assisterar i att noggrant formulera och skriva patentansökningar, inklusive beskrivningar och patentkrav, för att säkerställa maximalt skydd. 

Ritningar: Kan inkludera att förbereda eller hjälpa till att förbereda de ritningar som krävs för ansökan. 

Utarbeta mönsteransökningar: Assisterar i att noggrant utarbeta ritningsmaterial till mönsteransökningar, inklusive tillhörande dokumentation, för att säkerställa maximalt skydd. 

Att bestämma när man ska ansöka om patent är en viktig strategisk övervägning för uppfinnare och företag. Här är några riktlinjer och överväganden för att avgöra den bästa tidpunkten att ansöka om patent: 

1. Innan Offentliggörande eller Offentlig Användning

Det är avgörande att ansöka om patent innan uppfinningen offentliggörs, demonstreras offentligt, säljs eller på annat sätt görs tillgänglig för allmänheten. I många länder gäller en strikt ”först till kvarn”-princip, och offentliggörande innan ansökan kan innebära att uppfinningen inte längre anses vara ny, vilket är ett krav för patentbarhet. 

2. Efter en Grundlig Uppfinningsanalys

Innan ansökan bör en grundlig analys av uppfinningens nyhet, uppfinningshöjd och industriella tillämpbarhet genomföras. Detta kan innebära en patentbarhetsundersökning för att säkerställa att uppfinningen har goda chanser att kvalificera sig för patent. 

3. Beakta Affärsstrategi och Produktutvecklingscykeln

Tidpunkten för ansökan bör också synkroniseras med företagets affärsstrategi och produktutvecklingscykel. Om uppfinningen är central för företagets framgång, kan det vara klokt att ansöka tidigt för att säkerställa skydd. Dock kan det i vissa fall vara fördelaktigt att vänta tills uppfinningen är mer utvecklad för att inkludera mer detaljerad och omfattande information i patentansökan. 

4. Beakta Provisionella Patentansökningar

I många länder, inklusive USA, är det möjligt att först lämna in en provisionell patentansökan. Detta skapar en tidig prioriteringsdag och ger uppfinnaren ett års skydd, under vilket tid mer detaljerad information kan samlas in för den fullständiga ansökan. Detta kan vara en strategisk fördel för att snabbt säkra en tidig prioriteringsdag samtidigt som man får mer tid att utveckla uppfinningen och affärsstrategin. 

5. Överväg Internationell Skyddsstrategi

Om du överväger skydd i flera länder, kan det vara klokt att inledningsvis ansöka om patent i ett land (till exempel genom Patent Cooperation Treaty, PCT) för att sedan utnyttja den internationella fasen för att välja i vilka andra länder du vill söka skydd. Detta ger tid att bedöma marknadspotentialen i olika regioner innan större investeringar görs. 

Sammanfattningsvis bör beslutet att ansöka om patent tas i ett tidigt skede av uppfinnings- och produktutvecklingsprocessen, men efter noggrann övervägning av uppfinningens mognad, affärsstrategier och potentiell internationell expansion. Att konsultera med en patentbyrå eller en patentadvokat kan ge värdefull vägledning i denna process. 

https://www.prv.se/sv/om-oss/statistik/statistik-om-patent/arsstatistik/

835 stycken enligt PRV:s statistik 

I slutet av året fanns det 9 758 st. patent beviljade av PRV och 100 789 st. patent beviljade av EPO vilka alla var i kraft i Sverige. 

Ett patent ger vanligtvis innehavaren en exklusiv rätt att utnyttja sin uppfinning kommersiellt under en begränsad tidsperiod. I de flesta länder är denna period 20 år från ansökningsdagen, förutsatt att årliga underhållsavgifter (ibland kallade förnyelseavgifter eller årsavgifter) betalas för att hålla patentet i kraft. 

Det finns dock några viktiga punkter att notera om patentets giltighetstid: 

Läkemedelspatent och Växtskydd: För vissa produkter, särskilt inom läkemedels- och växtskyddssektorn, kan det vara möjligt att ansöka om tilläggsskydd som förlänger skyddsperioden utöver de standardmässiga 20 åren. Detta tilläggsskydd är avsett att kompensera för den tid det tar att få regulatoriskt godkännande för produkten. 

Årsavgifter: För att ett patent ska förbli giltigt under hela den tillåtna perioden måste patentinnehavaren betala årliga avgifter till det relevanta patentverket. Om dessa avgifter inte betalas kan patentet förfalla i förtid. 

Förnyelse: I motsats till vad som gäller för varumärken, kan ett patent inte förnyas efter att den maximala skyddstiden om 20 år löpt ut. Efter denna period övergår uppfinningen till den offentliga domänen, vilket innebär att vem som helst kan använda uppfinningen utan att betala licensavgifter eller erhålla tillstånd från patentinnehavaren. 

Provisionella patent: I vissa länder kan uppfinnare lämna in en provisionell patentansökan, vilken ger dem ett tidigt ansökningsdatum men inte utgör ett formellt patent. En fullständig patentansökan måste lämnas in inom ett år (i de flesta jurisdiktioner) från den provisionella ansökningens datum för att upprätthålla detta tidiga datum. Den provisionella ansökan påverkar inte den totala giltighetstiden för det slutligen beviljade patentet. 

Den exakta giltighetstiden för ett patent kan variera beroende på flera faktorer, inklusive lokala lagar och specifika regleringar för vissa typer av uppfinningar. Det är därför viktigt för patentinnehavare att noggrant överväga dessa aspekter och planera för hantering och underhåll av sina patenträttigheter. 

Att bli patentombud kräver en kombination av teknisk utbildning, specialiserad kunskap inom patentlagstiftning och, i många fall, genomgången av en kvalificeringsexamen eller auktorisation. Processen kan variera beroende på land, men här är en generell översikt över de steg som oftast ingår för att kvalificera sig som patentombud: 

1. Teknisk eller vetenskaplig utbildning

Först och främst krävs det vanligtvis att du har en teknisk eller vetenskaplig examen på universitetsnivå. Detta är för att patentombud ofta behöver förstå komplexa tekniska detaljer om de uppfinningar de hjälper till att skydda. Exakta krav på utbildningsnivå och inriktning kan variera. 

2. Utbildning inom immaterialrätt

Efter att ha säkrat en teknisk grund, är nästa steg ofta att förvärva specialiserad kunskap inom immaterialrätt, och mer specifikt inom patentlagstiftning. Detta kan innebära ytterligare studier, såsom kurser eller en masterexamen inom immaterialrätt. 

3. Praktisk erfarenhet

Många länder kräver att blivande patentombud samlar på sig praktisk erfarenhet genom att arbeta under överinseende av ett auktoriserat patentombud eller inom en organisation som hanterar patentfrågor. Denna praktikperiod kan vara viktig för att lära sig yrkets praktiska aspekter. 

4. Kvalificeringsexamen

I många jurisdiktioner måste aspirerande patentombud klara en kvalificeringsexamen för att bli godkända som patentombud. Denna examen testar kunskaper i patentlagstiftning och förmågan att hantera patentansökningar och andra patentrelaterade procedurer. 

5. Registrering hos relevant myndighet

Efter att ha klarat kvalificeringsexamen måste du registrera dig hos den relevanta nationella myndigheten eller det professionella organet som ansvarar för patentombud. I vissa länder kan detta vara det nationella patentverket eller en specifik yrkesorganisation för patentombud. 

6. Fortsatt yrkesutveckling

För att upprätthålla sin auktorisation och hålla sig uppdaterad med förändringar i patentlagstiftning och praxis, krävs det ofta att patentombud deltar i kontinuerlig yrkesutveckling. 

Vägen till att bli patentombud kan vara krävande och tar tid, men det är en karriär som erbjuder möjligheten att arbeta i skärningspunkten mellan teknik, juridik och affärer, och spela en viktig roll i skyddet av innovationer och uppfinningar. 

Om du innehar en europeisk patentombudsbehörighet så ger det dig möjlighet att arbeta var som helst i världen. 

I Sverige finns det tre olika typer av branscher att börja din karriär inom 

Myndighet:  Patent- och registreringsverket – immaterialrätt – PRV 

Näringslivet 

Patentbyrå, se någon av SEPAF medlemmar 

AIPPI
Association Internationale pour la Protection de la Propriété Intellectuelle, en internationell non-profitorganisation som forskar kring formulering av riktlinjer och lagar rörande patent, varumärken, copyright, design och namn. Organisationen har sitt säte i Schweiz. 

”Brand equity”
Varumärkesvärde. Det bokförda värdet av ett varumärke. Återfinns i ett företags balansräkning. 

Bruksmönster
Bruksmönster eller designpatent finns inte i Sverige. Fungerar som ett mycket förenklat patent på de marknader det finns. Skyddet är inte i paritet med patentskydd. 

©
Copyrightsymbol som innebär att den som publicerar material märkt med © har rätt att bestämma om och i vilken omfattning materialet får kopieras och göras tillgängligt för andra. 

Counterfeiting
Piratkopiering. När någon utan medgivande från rättighetsinnehavaren kopierar produkter och varor eller snyltar på andras rättigheter. 

CTM-filings
Community Trademark filings, dvs ansökningar om EU-varumärken. Dessa ansökningar hanteras av EUIPO. 

Designera
Länder man anger i Europapatentansökningar, internationella patentansökningar (PCT), internationella mönsteransökningar och i internationella varumärkesansökningar där man avser att göra sin rättighet giltig. 

Domännamn
Specifik adress på Internet, t ex www.sepaf.se. 

EU-mönster
Ett mönsterskydd, designskydd, som täcker hela EU. Registreringsmyndigheten, EUIPO, är belägen i Alicante, Spanien. 

EU-varumärke
Ett varumärkesskydd som täcker hela EU. Registreringsmyndigheten, EUIPO, är belägen i Alicante, Spanien. 

EPC
European Patent Convention, Europapatentkonventionen. En konvention om patent till vilken Sverige är ansluten sedan 1978. Innebörden i EPC är att patentansökningsförfarandet har harmoniserats inom konventionen och underlättas inom de 38 (2022) länder i Europa som idag är anslutna till konventionen. 

EPI
European Patent Institute, institutet för professionella representanter, EP ombud, inför EPO det europeiska patentverket. Institutet sköter EQE, European Qualifying Examination som syftar till att efter godkänd examen ge behörighet att föra talan inför EPO. 

EPO
European Patent Office, Europeiska Patentverket. En patentansökan relaterad till EPC, europapatentkonventionen, gällande patent i flera länder i Europa kan lämnas in till EPO (med kontor i München, Haag och Berlin) eller via nationella patentverk (Patent- och registreringsverket PRV i Sverige). 

EQE-examen för europapatentombud
Ett patentombud som avlagt EQE-examen, European Qualifying Examination, inför EPO. Endast den som har klarat examen får kalla sig europapatentombud och får svara och agera inför Europeiska Patentverket EPO. Titeln man får efter godkänd examen är European Patent Attorney, på svenska europapatentombud. 

EUIPO, tidigare OHIM
European Union Intellectual Property Office, tidigare Office for Harmonization in the Internal Market. Den myndighet som handlägger och beviljar EU-varumärken och EU-mönster. OHIM är beläget i Alicante, Spanien. EUIPO är en myndighet inom ramen för EU. 

EUIPO-ombud
Ett varumärkes- eller mönsterombud som får företräda sökanden inför EU-varumärkesmyndigheten och EU-mönstermyndigheten i EUIPO i Alicante. 

Europapatentkonventionen European Patent Convention
European Patent Convention, Europapatentkonventionen. En konvention om patent till vilken Sverige är ansluten sedan 1978. Innebörden i EPC är att patentansökningsförfarandet har harmoniserats inom konventionen och underlättas inom de 38 (2022) länder i Europa idag är anslutna till konventionen. 

Europeiska Patentverket, EPO
European Patent Office, Europeiska Patentverket. En patentansökan relaterad till EPC, europapatentkonventionen, gällande patent i flera länder i Europa kan lämnas in till EPO (med kontor i München, Haag och Berlin) eller via nationella patentverk (Patent- och registreringsverket PRV i Sverige). 

Europapatentombud
Ett patentombud som avlagt EQE-examen, European Qualifying Examination, inför EPO. Endast den som har klarat examen får kalla sig europapatentombud och får svara agera inför Europeiska Patentverket EPO. 

Fackmannen
Kunskap som den genomsnittlige fackmannen förväntas inneha inom det område som hans patentansökan omfattar. 

FICPI
Federation Internationale des Conseils en Properiété Industrielle, en ickepolitisk world wide-organisation för immaterialrättsombud som är i privat praktik. Organisationen har sitt säte i Basel, Schweiz. 

Firma
Benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Vanliga former för firma är aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enskild firma. 

Förnyelser
Periodisk avgift som måste erläggas med vissa intervaller för att upprätthålla rättigheter som patent, mönster, varumärke eller domännamn. Patent årligen, mönster vart femte år, varumärke vart tionde år och domännamn varje år. Det kan finnas undantag från detta. 

Förundersökning
En analys av vilka rättigheter som redan finns och vad de skyddar som utförs innan en ansökan lämnas in. För patent klarläggs teknikens ståndpunkt, för varumärken vad som finns registrerat. Genom en förundersökning kan man undvika att begå intrång i andras rättigheter. 

”Genomsnittlige fackmannen”
Se Fackman ovan. 

Immaterialrätt
Omfattar bland annat patent, varumärke, mönster, upphovsrätt och firma. 

Industriellt rättsskydd
Omfattar patent, varumärken och mönster. 

INTA
International Trademark Association, en intresseorganisation som stödjer varumärkesanvändning och hur varumärken faktiskt kan användas. Organisationen har sitt säte i USA. 

Intrång
När någon medvetet eller omedvetet utnyttjar eller använder sig av någon annans rättighet. 

IPA
Stiftelsen IP-Akademin. IPA tillhandahåller och producerar kvalificerad utbildning inom immaterialrätt till industrin och till patentombudsföretag. 

IPS
Sveriges IP-ombuds Samfund, en organisation som organiserar samtliga auktoriserade IP-ombud som är verksamma i Sverige. 

JPO
Japanska patentverket, ett av de största och mest inflytelserika patentverken i världen. Till de tre stora räknas förutom JPO även EPO, det europeiska patentverket och USPTO, det amerikanska patentverket. 

Licens
Ett avtal med annan part där rätten till en idé, design eller ett kännetecken avtalas på ett sådant sätt att avtalsparten utan att äga idéskyddet, varumärket eller designen får rätten att nyttja densamma under avtalade villkor. 

Madridprotokollet
Internationell konvention för varumärken. 

Mönster
Mönsterskydd eller designskydd är ett formgivningsskydd för produkter och ornament. 

Nyhet
För att en uppfinning och ett mönster ska kunna få skydd måste den ha nyhet, den får inte tidigare vara känd. Har uppfinningen offentliggjorts på till exempel en mässa, blivit publicerad eller på annat sätt kommit till allmänhetens kännedom kan patent normalt inte beviljas. 

Nyhetsgranskning
En granskning av om berörd uppfinning har nyhet jämfört med vad som är hittills känt, teknikens ståndpunkt. 

Nyhetsundersökning
En analys av vad som finns patenterat inom ett visst tekniskt område, av vem och var dessa patent är giltiga. 

Patent
Ett 20-årigt skydd för en idé där innehavaren har monopol på att tillverka sälja licensiera en patenterad idé. Patent ska under vissa omständigheter via tilläggspatent förlängas upp till 5 år. Patent meddelas mot att uppfinningen, idén görs känd för allmänheten. 

Patentbyrå
En patentbyrå arbetar som ombud för kunder som hjälper företag och individer att söka och upprätthålla immaterialrättsligt skydd genom patent, varumärken, mönster och domännamn. En mer generell och bättre beskrivning av patentbyrå är konsultbyrå inom immaterialrätt. 

Patent Cooperation Treaty, PCT
En internationell samarbetskonvention under WIPO, World Intellectual Property Organization, som 193 (2022) länder är anslutna till. 

Patenterbarhetsbedömning
Granskning som utförs av patentmyndighet för att fastställa om en uppfinning är patenterbar, det vill säga om den har nyhet, har uppfinningshöjd och om den är reproducerbar. 

Patenterbarhetskriterier
För att kunna få patent på en idé eller uppfinning ska samtliga följandekriterier vara uppfyllda: den ska ha nyhet, ha uppfinningshöjd och vara tekniskt tillämpbar. 

Patentkrav
Det man vill skydda i ett patent definieras med hjälp av patentkraven. 

Patent- och marknadsdomstolen, PMD
Patent- och marknadsdomstolen är en särskild domstol som utgör en del av Stockholms tingsrätt. Domstolen handlägger i princip samtliga landets immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål och ärenden. 

Patent- och marknadsöverdomstolen, PMÖD
Domstolen som avgör är överprövningsinstans för ärenden från PMD. 

Patent- och registreringsverket, PRV
Patent- och varumärkesmyndighet i Sverige som tar emot, granskar och beviljar patent och mönster samt registrerar varumärke och firma. PRV är även inlämningsmyndighet för EPO (se ovan) och PCT-granskningsmyndighet, vilket innebär att myndigheten även granskar och bedömer internationella patentansökningar. 

PCT
Patent Cooperation Treaty, är en internationell samarbetskonvention under WIPO som 193 (2022) länder är anslutna till. 

Piratkopiering
När någon utan medgivande från rättighetsinnehavaren kopierar produkter och varor eller snyltar på andras rättigheter. 

Prioritet
Prioritet är ett begrepp och en princip för att kunna lämna in en ansökan (patent, mönster eller varumärke) i ett land eller en region för att se om den uppfyller lagens krav och att därefter inom den sk. prioritetstiden kunna söka skydd för samma ansökan i andra länder eller regioner – utan att den första ansökan förhindrar skydd för den senare. Engelskans begrepp “priority” har på svenska översatts till “prioritet” medan ordet “företräde” sannolikt hade givit ett mer rättvisande intryck av den formella innebörden. Den senare ansökan hade normalt sett och utan prioritet förhindrats att kunna godkännas på grund av existensen av den första. I och med att prioritet begärs anses den senare ansökan inlämnad samtidigt som den första och behandlas därför utan påverkan av den första. Resultatet blir att sökanden alltså får tid att prova föremålet för ansökan på marknaden innan större investeringar krävs i den eller de senare ansökningarna för samma föremål. 

Profylaktisk publicering
För att inte någon ska kunna patentera en ny idé kan patenterbarheten förstöras genom att nyheten i idén röjs. Detta kan strukturerat göras genom en profylaktisk publicering. 

PRV
Se Patent- och registreringsverket ovan. 

®
Registrerat varumärkessymbol som innebär att den som innehar något märkt med ® har registrerat sitt varumärke. 

RCD-filings
Registered Community Design filings, dvs ansökningar om EU-mönsterregistreringar. Noteras bör att på svenska blandas gärna den svenska med den engelska benämningen, dvs mönster resp. design, men att man alltid menar samma sak. 

Skyddstid
Den tid under vilken ett patent, varumärke, mönster eller verk har ett legalt skydd. Tiden varierar för olika rättigheter förutom för upphovsrätten. För registrerade rättigheter som patent, varumärken, mönster och domännamn måste en avgift erläggas med vissa tidsintervall, årsavgift eller förnyelseavgift, för att skyddet ska upprätthållas. 

SPOF
Svenska PatentOmbudsFöreningen. En intresseorganisation för de svenska patent-, varumärkes- och mönsterombuden som personer (till skillnad från SEPAF som organiserar företagen inom branschen). Organisationen främjar samarbete över gränserna för ombud, informerar om aktuella tilldragelser och fungerar som ett av immaterialrättens remissorgan. 

Teknikens ståndpunkt
All hittills känd teknik vid ett visst datum. Används vid patenterbarhetsbedömningar då man genom att avgöra vad teknikens ståndpunkt är kan avgöra om uppfinningen lever upp till patenterbarhetskraven om ”nyhet” och ”uppfinningshöjd”. 

Tjänsteklass
Varumärken registreras i olika varu- respektive tjänsteklasser. Till exempel registreras klockor i klass 14 och kläder i klass 25. 

™ , Trademark
™, eller varumärke visar att någon gör anspråk på varumärkesstatus och en ansökan om varumärkesregistrering kan vara gjord utan att berörd myndighet har godkänt ansökan ännu. 

Uppfinningshöjd
Det bidrag till den tekniska utvecklingen som en uppfinning utgör. Utan att föra tekniken framåt meddelas inte patent. Begreppet kan ofta uppfattas som något oprecist eller subjektivt, men patentdomstolarna och lagstiftarna har försökt att systematisera bedömningen av vad som krävs av en uppfinning för att anses uppfylla kravet på uppfinningshöjd inom olika jurisdiktioner. Vad dessa krav innebär är dock något olika i olika delar av världen. 

Upphovsrätt
Rätt som utan att göra någon registrering skyddar konstnärliga, litterära och musikaliska verk. Upphovsrätten täcker även filmer, fotografier, byggnadsutseenden, datorprogram och konsthantverk. 

USPTO
Amerikanska patentverket. Ett av de största och mest inflytelserika patentverken i världen. Till de tre stora räknas förutom USPTO även EPO, det europeiska patentverket och JPO, det japanska patentverket. 

Utstyrsel
Formen för ett unikt utförande, till exempel Coca-Colaflaskan‚ går att registreras som varumärke. 

Varumärkesklass
Varumärken registreras i olika varu- respektive tjänsteklasser. Till exempel registreras klockor i klass 14 och kläder i klass 25. 

Varumärke
Ett varumärke är ett kännetäckensskydd och kan bestå av ett eller flera ord, en figur eller en kombination av ord och figur. Det kan även vara en geometrisk form, en slogan, ett ljud eller en lukt. Allt specifikt kan utgöra kännetecken för något kan utgöra ett varumärke. 

WIPO
World Intellectual Property Organization, ett FN-organ med säte i Genève som bland annat handlägger PCT, Patent Cooperation Treaty. WIPO är ett samarbetsorgan för de flesta av världens patentverk som arbetar för att harmonisera immaterialrättspraxis i hela världen och därmed effektivisera handläggningen av ärenden. 

Årsavgifter
Periodisk avgift som måste erläggas med vissa intervaller för att upprätthålla rättigheter som patent, mönster, varumärke eller domännamn. Patent årligen, mönster vart femte år, varumärke vart tionde år och domännamn varje år. Det kan finnas undantag från detta.