En ny patentlag ska ersätta den nuvarande patentlagen från 1967. Den nya lagen innebär att patenträtten ytterligare anpassas till internationella avtal och att handläggningen av en patentansökan förenklas. Syftet är bland annat att effektivisera patentprocessen och skydda de ekonomiska och samhällsnyttiga värden som ligger i innovationer och uppfinningar.
I en proposition i slutet av maj föreslog regeringen att en ny patentlag ska ersätta den nuvarande patentlagen från 1967.
Propositionen innehåller förslag som innebär att ett antal av bestämmelserna i patentlagen ska anpassas dels till den europeiska patentkonventionen, dels till avtalen om en enhetlig patentdomstol (domstolsavtalet). Förslagen avser bland annat vilka uppfinningar som kan patenteras och ensamrättens innehåll och begränsningar. Två nya undantag från patenthavarens ensamrätt föreslås, ett för växtförädling och ett för användning av datorprogram.
För att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen förtydligas reglerna om handläggning av en patentansökan. Det görs också en övergripande språklig och redaktionell modernisering av patentlagen för att lagen ska bli mer överskådlig och lättare att tillämpa.
Den nya patentlagen och följdändringar i andra lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Patentlagsutredningen tillsattes redan 2012 och avgav sina betänkanden i juni 2013 och april 2015. Den föreslagna lagtexten formulerades efter att dessa betänkanden remitterats till berörda myndigheter och andra intressenter, bland annat till Sepaf som också lämnade svar. Därefter remitterades förslaget till Lagrådet för granskning. Propositionen lämnades in i maj i år och bereds i Näringsutskottet. Beräknad tid för beslut är den 25 september 2024.
